Här rullar dagarna på och jag känner mig alltmer hemma. Inte så där liksom utan förankring som jag gjorde förut. Jag är så glad för att vi är här! Tack tack tack livet för att jag får uppleva det här.
Kontrasten mot att ligga i en sjukhussäng på Karolinska, eller isolerad i huset i Lejondal och mest existera, men inte riktigt leva, är så ofantligt stor. Nu tänker jag alltså på hur jag hade det innan nackoperationen och under cellgiftsbehandlingen. Jag lever verkligen nu, precis som jag i många år drömde om att göra. Nu får jag faktiskt göra det.
Är det sant?
Ibland tänker jag att det är en dröm och att jag kommer vakna snart. Eller att cancern ska komma tillbaka och ta allt ifrån mig. Men det där sista vågar jag knappt skriva, och försöker verkligen att inte tänka så. Vill inte slösa bort min värdefulla tid på rädsla.
Så underbart det är att höra hur du gläds över att leva i Spanien! Både jag och min man (ja, Ragnar och jag gifte oss i maj efter drygt 35 år som sambos!😅) blev så glada över att läsa dina senaste inlägg. Du och familjen förtjänar verkligen att få ha det bra tillsammans där i solen vid havet och med alla de vackra blommorna runt omkring❣️
Själv ska jag försöka lära mig lite spanska ord och fraser tills vi brummar iväg mot Benalmadena i december. Jag har aldrig lärt mig spanska, men jag tänker att det vore roligt att kunna åtminstone något när vi är där. Vi har hyrt en lägenhet via en bekant och ser fram emot att tillbringa några månader i Spanien och slippa kylan och halkan under vintern. Jag som är överviktig och har dålig kondis lyckades få lite bättre flås i vintras tack vare promenader vid havet i Fuengirola. Ragnar promenerade längre och fortare, men sedan satt vi på stranden och bara njöt eller gjorde små utflykter i omgivningarna när andan föll på. Jag var inte så tänd på ”Solkusten” tidigare, men jag måste tillstå att där finns mycket trevligt!
Nu får ni fortsätta att ha det bra, jag väntar med stort intresse på dina nya inlägg och bilder! 🌸🌿🦋
Hej!
ja det är ju olika länder, och inte alltid roligt att ligga på sjukhus. Hoppas du trivs där
ni bor nu? Och det kanske alltid är sommar där? Ja här i flen, börjar hösten komma lite smått, och det blir kallare o kallare, sen kommer snön, och vintern. Nej du får inte tänka på att cancern kommer tillbaka. har själv haft cancer i magen, men det var sju år sedan, blev friskförklarad.
Kram
Hej!
Ja hoppas Ni trivs där nu dit ni flyttat? Här i flen börjar hösten komma, snart blir det också vinter, och kallare. Men skönt med växlande årstider.
sköt om er!
kram