Helgen blev ganska intensiv så idag har jag tagit det lugnt. Men jag har inte haft den där tröttheten, så jag passade på att skriva lite på boken. Det gick sällsynt enkelt idag. Det är sällan det är så med skrivandet, att det går smärtfritt och lätt. Min skrivarlärare på folkhögskolan sa en gång att skriva är 99 procent hårt arbete och 1 procent inspiration. Det stämmer verkligen tycker jag.
En liten stund satt jag i solen på altanen också. Tänk, nu kan man börja tro på att det faktiskt blir sommar i år också. I mörkret i december känns det alltid så overkligt.
Jag vet inte riktigt varför, men just nu har jag ett behov av att isolera mig lite. Kan ju tyckas lite märkligt när det är vad jag gjort de senaste åren, men det är så jag känner. Jag vill inte vara på Facebook och har ingen lust att prata i telefon heller. Det känns som om läkningen tar så mycket av mig att jag inte kan lägga energi på något annat. Så förlåt till er som jag inte hör av mig till.
