Jag är fast besluten att inte sluta kämpa för min rätt till vård. Nu har jag ju fixat vård själv, på annat håll, men jag tänker göra allt jag kan för att felbehandlingen jag utsatts för inte ska gå obemärkt förbi. Jag tänker göra det för min egen skull – och för alla andra patienter som har, eller kommer få, CCI i Sverige.
Eftersom Patientnämnden nu anser att de inte kan göra mer för mig (mer än att skicka mina brev alltså) så får jag gå vidare framåt, till nästa instans. Det blir IVO – Inspektionen för vård och omsorg. Så fort jag orkar ska jag ringa och prata med dem om mina möjligheter att anmäla till exempel KS. Det ska bli intressant att höra vad de säger.
Det är vårdskador man anmäler till IVO och det låter ju inte som min historia passar in i den kategorin riktigt, men så här står det på deras hemsida:
”Vårdskada definieras enligt patientsäkerhetslagen som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunna undvikas om rätt åtgärder hade utförts vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”.
Enligt den definitionen kvalificerar jag in, tycker jag. Men vi får se vad de säger. Förhoppningsvis kan jag ringa i morgon. Idag har jag haft så ont i huvudet. Måste vara mitt starkaste, bästa (och lite arga) jag för dessa samtal.
Heja dig!
<3