Nu lämnar vi Manhattan och åker tillbaka till Long Island. Till ett hotell nära sjukhuset. För i morgon ska vi alltså tillbaka till sjukhuset. Då ska jag genomgå den undersökningen som egentligen är hela anledningen till att vi har åkt hit. Jag tänkte jag skulle försöka förklara vad den innebär.
När man ska diagnostisera en sådan instabilitet som jag har så mäter man (bland annat) olika vinklar mellan kotor skallben, och hjärnstam, på bilder från magnetkamera och datortomografiundersökningar.
Jag har under det senaste året gjort fem olika magnetkameraundersökningar och en datortomografi i Sverige, efter instruktioner från min läkare här. På dessa har han alltså sett att jag har en instabilitet. Givetvis väger man även in symptombild vid diagnostisering.
Det som min läkare ska göra imorgon är att ta reda på exakt hur min instabilitet yttrar sig. HUR mitt huvud rör sig över ryggraden – och framförallt om en operation skulle hjälpa mig.
En operation där man helt ”enkelt” fäster kraniet vid ryggraden. En så kallad craniocervical fusion. Men den operationen är en senare (och mycket dyrare) historia.
Undersökningen i morgon kommer också visa den exakta positionen för mitt huvud. Var det – bokstavligen talat – ska sitta för att jag ska må som bäst.
Det är ett kirurgiskt ingrepp, om än ett mindre sådant, så jag kommer bli sövd en liten stund.
Craniocervical instability, som är det medicinska namnet för den typ av instabilitet jag har, brukar lite skämtsamt kallas för ”pumpkin on a stick syndrome”. Och om man tänker sig en pumpa på en pinne så får man en ganska bra bild om hur problemet yttrar sig tycker jag. Pumpan är alltså huvudet och pinnen ryggraden, för att vara övertydlig.
Det lätt att förstå att pumpan skulle glida ner, och kanske framåt, bakåt eller åt sidorna. Hade pinnen muskler kan man tänka sig att dessa skulle vara utmattade av att försöka hålla den där pumpan på plats. Och om man dessutom tänker sig en hjärna där inne i pumpan som pinnen börjar peta in i … ja, det är inte svårt att förstå att det inte är optimalt.
Sending love