Jag har tittat lite på en dokumentärserie som heter ”Everest: på liv och död”. Den följer en grupp amatörer som försöker bestiga Mount Everest. Jag visste inte det innan, men tydligen är det så många som vill göra detta att det kan bli ”trafikstockning” och köbildning där på berget. Det fascinerar mig att så många människor varje år försöker sig på det här. Människor som inte ens har bergsklättring som intresse väljer att utsätta sig för detta livsfarliga och till stor del plågsamma äventyr.
Varför gör man det?
Drivkrafterna kan säkert se olika ut men en man i dokumentären sa: ”jag tror jag kommer ha mer respekt för mig själv efteråt”.
Det där fastnade hos mig. Jag kunde inte sluta tänka på det. Han skulle alltså ha mer respekt för sig själv för att han besteg världens högsta berg. Det måste innebära att hans värde står i direkt relation till vad han gör. Och inte nog med det – han måste bestiga världens högsta berg för att växa i sina ögon. Det är en rejäl prestation som krävs alltså.
Någon annan ville göra det för sin döde pappa och hade ett foto på honom med sig ända upp till toppen. Han ville göra det för att det skulle gjort hans pappa stolt. Åter igen ett ökat värde genom denna handling, fast den här gången i någon annans ögon.
Tänker man efter så inser man rätt snabbt att ens värde inte står i relation till vad man gör, eller hur bra man gör det. Inte ens eget värde, och inte andras. Ett enkelt sätt att konstatera detta är att fråga dig själv varför du älskar dem du älskar. Jag är övertygad om att det inte är för vad de gör utan för hur de är. Jag skrev ett inlägg om detta för några månader sen.
Men inser man inte detta så kanske man fortsätter göra allt större och farligare, eller på annat sätt prestigefyllda saker, i jakten på att känna sig värdefull. Insatsen blir högre och högre och till slut måste man bestiga världens högsta berg. Kanske var det så det gick till för den där mannen.
Om det är några handlingar som kan definiera oss så är det de vi gör mot andra. Hur vi behandlar andra. Hur vi är som medmänniska. Vän. Förälder. Syster. Partner.
Varför?
Jo för att det har med relationer att göra och i slutändan är det allt som betyder något. Våra relationer är det enda som egentligen betyder något. Även om man har bestigit alla berg i världen, haft de högsta positionerna på de största företagen och flest följare på Twitter – så kommer man inte vara lycklig om man är ensam. Om man inte har någon som älskar en och som man älskar.
Den där mannen i dokumentären, han som ville respektera sig själv mer. Vad tror ni han kommer tänka på när hans liv närmar sig sitt slut. Att han kom upp till toppen av Mount Everest, eller de människor han älskar?
——————
Vill du hjälpa? Klicka här
Följ insamlingen på Facebook https://m.facebook.com/skruvarinacken
Kjære deg !
Du er så ung og allerede så inderlig klok og fantastisk. Jeg er så imponert over deg. Du sitter allerede med så mange livsvisdommer, så store kloke svar på livet og tilværelsen og du er et så vakkert menneske og sjel.
Du har en helt enestående og glimrende kommentar om Mount Everest, og de som strever for å nå toppen. Jeg her helt enig med deg og det er så riktig det du skriver.
Jeg er så lei meg for at du må gå igjennom alt det du gjør, og ikke skjønner jeg hvorfor, men du er virkelig unik og nydelig og jeg håper så inderlig du får det livet du ønsker deg snart.
Alle gode klemmer (kram) og alle vakre ønsker på jord til deg <3
Tack snälla fina Kari. Jag blir så innerligt glad av dina ord ? Jag hoppas det här nya året för med sig mycket bra saker för både dig och mig ❤️ Du förtjänar verkligen att ha det lite lättare.
Många många kramar!