När jag drömmer om framtiden, om mitt liv efter operation, så handlar det egentligen inte om extravaganta saker. Ofta fantiserar jag om platser jag vill uppleva, och att just resa känns så lockande är kanske inte så konstigt. Jag är ju mer eller mindre bunden till en plats nu. Så klart att jag drömmer om att se annat då. Tanken på att åka hela familjen någonstans, och kunna hitta på en massa roliga saker känns helt fantastisk.
Havet är något jag längtar till också. Att sitta på stranden och se ut över det. Och att umgås med vänner. Dricka lite vin och prata en hel kväll. Gå på restaurang med Peter. Gå på bio. Umgås med Tuva en hel dag, bara hon och jag. Gå långa promenader.
Göra kreativa saker som att skriva en ny bok. Prova på att skriva manus, till en film eller en tv-serie. Måla tavlor. Fota.
Men just nu får jag nöja mig med det livet vi har här, och det är inte så dumt det heller. Just nu känns det lite extra roligt för vi är hundvakt åt mina föräldrars hund Willy. Nyss tog han och jag en kvällspromenad. Fantastiskt härligt ute nu. Luften är hög och klar, men ändå ligger sommarvärmen kvar. Det doftar sött av alla ruttnande äpplen överallt och sådär höskulle-aktigt från åkrarna. Och nu vilar vi tillsammans i sängen. Lycka.
