Många har skrivit till mig och berättat att jag inspirerar dem till att tänka mer positivt. Det är så roligt att höra och det glädjer mig. Jag hoppas jag har lyckats lite med att förmedla hur jag gör det också. Hur jag fokuserar på det positiva. För jag minns själv när jag läste någon bok om det för flera år sen. I den stod det bara att man skulle tänka positivt, men inte hur. Jag tyckte det var jättesvårt att bara ändra tankesätt så där. För jag trodde liksom inte på mig själv. När jag hade en skitdag och försökte tänka ”åh vad livet är härligt” så blev det inte trovärdigt och förändrade inte hur jag kände.
Så hur gör man då om man vill börja förändra sitt tankemönster och göra det mer positivt? Man kan börja enkelt och istället för att tänka positivt bara låta bli att tänka negativt.
Precis som fysisk smärta ökar när man fokuserar på den, så har jobbiga händelser, känslor och psykisk smärta nämligen en tendens att växa om man göder dem med negativitet.
Men för att vara konkret – så här gör jag när jobbig saker händer. Lite förenklat förstås:
1. Konstaterar. Jag sätter ord på det som hänt och bryter ner det i mindre delar så jag kan förstå. Sen accepterar jag det.
2. Känner. Jag tillåter alla känslor kring det. Jag är ledsen om jag är ledsen, men göder inte sorgen med negativa tankar. Dyker de ändå upp så låter jag dem bara passera.
3. Är konstruktiv. Jag fokuserar på hur problemet ska lösas, om det går att lösa. Annars fokuserar jag på hur jag bäst hanterar det.
4. Är tacksam. Jag påminner mig själv om allt jag har att vara tacksam för i situationen. Det finns alltid något att vara tacksam för, jag lovar.
Jag ska sätta in det här i ett exempel för att göra det tydligare. Ungefär så här hanterade jag (vi) det när vi fick reda på att Vide ska opereras:
1. Konstaterar
Först konstaterade och accepterade jag att det var så. Okej, det här är skitjobbigt och väldigt dålig tajming, men nu är det så här.
Det hade varit lätt att falla ner i negativa tankar i stil med ”varför ska det här också hända oss nu? Vi som redan har så mycket …” men det hade inte hjälpt någonting utan snarare gjort så att det kändes värre.
2. Känner
Jag pratade om det med Peter. Om vad vi var oroliga över och vad som kändes jobbigt. Jag var ledsen över att jag inte kommer kunna vara där på sjukhuset med honom. Det var en process att gå igenom dessa känslor. Men jag kände dem. Utan att spä på dem med negativa konstateranden.
3. Är konstruktiv
Vi vidtog de åtgärder som behövdes för att det här skulle ske innan vi åker till Barcelona, och utarbetade en praktiskt plan.
4. Är tacksam
Vi var tacksamma över att det inte är något allvarligare. Att vi har hittat anledningen till hans trötthet. Att vi får den hjälp vi behöver av vården och inte behöver åka utomlands eller betala själva …
Vet inte om det blir konstigt att punkta upp det så här, men jag ville försöka konkretisera det som oftast bara är ett (uttjatat) begrepp. Hoppas det kan vara till hjälp för någon.
