Hade det inte varit för tv-serier och filmer så vet jag inte om jag hade överlevt dessa år. Det har varit nödvändigt för mig att kunna fly från min verklighet och in i en annan. För även om jag till stor del är lycklig, med min familj, så är det inte tillräckligt. Det räcker inte för att ha ett tillfredställande liv.
Jag är utsvulten på upplevelser. Vissa dagar har det varit det jobbigaste. Längtan efter att göra saker och se andra platser. Efter att faktiskt leva. Man tänker inte ens på att benämna aktiviteter i sitt liv som ”upplevelser” förrän man inte längre har dem. Dessa dagar har det hjälpt att kunna ”uppleva” saker genom teven.
Det har stillat den värsta längtan och dövat den tyngsta tristessen. För det är tråkigt att ligga här dag ut och dag in. Så jag åker till New York med Carrie, Miranda och de andra i Sex and the city. Jag dansar på baler och promenerar runt i vackra landskap i 1700-talets England i Stolthet och fördom, eller Förnuft och känsla. Jag dricker kaffe på Lukes Diner med Rory och Lorelei i Stars Hollow och ser mig omkring i Montauk i The affair. 
Eftersom jag inte längre träffar mina vänner har dessa tv-karaktärer blivit som ett substitut. Mina låtsasvänner. Men jag längtar efter att byta ut dem mot riktiga. Och att börja göra saker på riktigt istället för att se dem på tv. Efter att börja leva igen.
————–
Vill du hjälpa? Klicka här
Följ insamlingen på Facebook https://m.facebook.com/skruvarinacken
