Den här veckan har mina känslor varit all over the place. Jag har vaknat med en klump av nervositet i magen, för att några timmar senare känna mig så lycklig. Jag har överväldigats av rädsla för själva operationen, för att en stund senare inse att kanske, kanske kan vi planera in saker till nästa sommar. En tanke som gör mig helt salig av lycka. Inte planera som i att boka någonting. Men med försiktig hand skissa i alla fall. På saker jag länge velat göra, men inte kunnat.
Det är utmattande att befinna sig mitt i en känslostorm. Med vindar från olika håll som sliter och drar i en. Jag försöker så gott jag kan att hålla mig lugn. Hålla tankarna i schack. För de vill gärna dra iväg åt alla håll, särskilt tänk om-hållet. Men jag försöker att inte vara en slav under vare sig mina tankar eller mina känslor. Jag kanske inte alltid kan styra dem, men de behöver inte styra mig.