Man glömmer bort att julen närmar sig när man bor här. Precis som att man kan bli dagvill när man är ledig och inte har sina vardagsrutiner, så blir man lätt ”månadsvill” när årstiderna inte är så tydliga som man är van vid. Men en bra påminnelse är den fina julbelysningen.
Vide och jag har haft koll på väg till och från skolan. Under några veckors tid har vi sett när allt mer belysning kommit på plats, och vi har längtat och längtat efter att de ska tändas. I fredags kväll gjorde de äntligen det, men då var vi för trötta för att ge oss ut. Men på lördag kväll däremot var vi så taggade.
Det var så vackert överallt. Nästan överväldigande. Vi gick runt och bara myste. Kände mig så där lycklig att jag nästan såg mig själv utifrån, som i en film. Tänkte också på förra året när vi var här efter jul. Då hade jag precis blivit klar med cellgifter. Tänk att det snart är ett år sen. Tror jag fick sista behandlingen den 17:e december.
Jag vet att jag skriver det hela tiden, men jag är så tacksam för den här tiden. Särskilt nu, när jag inte ens behöver åka på antikroppsbehandling var tredje vecka. Vad härligt livet är utan cancer. Eller en instabil nacke för den delen.
Jag är dock väldigt trött fortfarande och behöver mycket vila, men förhoppningsvis blir det bättre med tiden.
Vilka vackra dekorationer! Glädjer mig åt att du nu kan njuta av allt runt omkring dig. Tillsammans med din familj. Ljus både inuti ditt hjärta och utanför dig. Och du sprider ljuset vidare till oss. Tack!
Tack för de fina bilderna och de glada orden. Det gör gott att läsa och är jätteroligt att få veta. Kramar till er!
Hej!
Vad mysigt det ser ut. Hur är vädret? Ni fryser inte hoppas jag.
I Stockholm ligger temperaturen på plus 4 och det regnar i stort sett
varje dag, i alla fall de tre senaste veckorna.
Tack för alla julinspirerande bilderna. På söndag börjar TV och radions julkalender,
den brukar jag alltid följa.
Kram
Hej.
Jag har följt med i din blogg lite av och till. Jag har också diagnosen EDS sedan tidigt 2000.
Jag minns att du skrivit något om ”op-sy-tråd” som är att rekommendera när man har försvagad bindväv.
Jag ska opereras den 9/12 för att få en höftprotes eftersom jag har både nekros och artros i höftleden.
Tacksam för tips/info ang. operation när man har EDS.
Önskar dej allt gott.
/Rose-Marie
Hej! Det jag hört är att man ska sys med tätare stygn, och om det är sådan tråd som löser upp sig så ska det vara den snabbupplösande. Det är säkert individuellt hos EDS-are, men min kropp verkar ha svårt att lösa upp även de snabbupplösande. Det som funkat bäst för mig var sådana klaffar, det fick jag under nackoperationen. Men det kanske man inte alltid kan använda. Du får prata med din kirurg kanske om vad det finns för alternativ.
Lycka till och krya på dig ❤️Kram
Lisa
Tack.❤️