Det är så vackert här nu. Grönskan är nästan överväldigande, så många olika sorters blommor och gräset som inte blir klippt är midjehögt. Som jag älskar sommaren. Hade det alltid varit sommar i Sverige hade jag nog inte velat bo någon annanstans. I alla fall inte för alltid. Det som är annorlunda den här sommaren är att jag inte tänker så mycket på att den är över så fort, för jag vet ju att när hösten börjar närma sig så åker vi till en plats där det inte finns någon vinter. I alla fall ingen som innebär minusrader, snö, mörker, trötthet och smärta. Den vetskapen gör mig så lättad och lycklig.
Vi har börjat rensa och packa saker nu. Vi tänker att om vi börjar tidigt så kan vi göra det i långsam takt. Vi kommer göra oss av med det mesta av det vi har. Alla möbler vi har är köpta på blocket eller loppis. Dörren som är vår sänggavel fanns i huset. Vårt vardagsrumsbord stod en gång i min systers källare och skräpade, det har jag haft i många år men Peter har gjort i ordning det så det är mycket finare nu. Det enda vi egentligen lagt pengar på är soffan som är från Ikea, men den köpte vi på någon sommarrea så den kostade inte mycket. Därför känns det bara onödigt och struligt att förvara det någonstans. Alltså vi kommer ju inte kasta något förstås, utan sälja och skänka.
Det enda som är tråkigt att skiljas från är bokhyllan som Peter lagt så mycket jobb på och som jag tycker är så fin. Kommer ni ihåg den? Och givetvis kommer vi spara foton och lite böcker, sådana som jag vet att jag läser om. Och så ska Vide förstås ha en del leksaker, de han faktiskt leker med, och böcker kvar. Men annars känns det mest som en befrielse att göra sig av med alla saker. Bara tanken på att komma till Estepona med bara varsin väska med kläder ger mig ett lugn. Kan tänka mig att vissa känner precis tvärtom, det är ju ganska vanligt att man fäster sig vid saker, att de representerar en massa saker, känslor och minnen, men för mig tynger de mest ner. Och Peter är likadan, tack och lov.
Ni vet de här tv-programmen om folk som är hoarders? Peter och jag brukar alltid skämta om att vi är ”throwers”. Inte för att vi just kastar, jag skulle aldrig kasta något fungerande utan säljer eller skänker alltid, men själva grejen. Horders känner sig lyckliga av att spara på saker och omge sig med dem, vi av att göra oss av med dem.
Hur är ni?
Nästa vecka ska jag på konsultation på en privat plastikklinik här i Stockholm. Håll tummarna för att det är en bra kirurg som också är villig att ta bort ett friskt bröst. Skulle vara så skönt att kunna göra det nu i sommar, jag hoppas de inte har semesterstängt eller så väldigt snart.
Hej! Jag blir så lugnt och harmonisk av att läsa dina rader..var ligger det hus ni nu kommer att lämna i vilken stad? Och vilket land är det Ni kommer att flytta till nu framöver? Ja , jag hoppas du har repat dig lite från något av dina sjukdomar..ja just
nu är det sol..även hade vi det här idag i Flen där vi bor sedan två ..tidigare i sthlm,
där jag själv är uppväxt..även min”man”. Själv bor vi i ett köpt radhus..och har aldrig
tidigare bott i varken radhus eller bostadsrätt..men tänkte att det var på tiden att kunna köpa något eget..när vi nu är 65+. Tycker själv att det är dyrt att leva i sverige..har blivit mycket dyrare senaste 20 -åren. Och är dyrt att även köpa boende.
Hör av dig sen även när ni flyttat.. önskar dig all lycka! kram
Du är fantastisk, väldigt få människor tänker som du, styrkan sitter i tänket. Jag har gått igenom liknande, men ändå olikt, jag sparar inte heller på mig något, min man sa alltid att ” vi ska inte har dyrare grejor än att ungarna kan göra en brasa på gården när vi dör” . Jag lever efter det och för mina vänner. Hoppas du berättar lite längre fram. Lycka till