Kanske blir det en bok en dag

Mitten av juli. Tiden verkligen flyger fram. Jag älskar sommaren. Det måste inte vara så himla varmt hela tiden, det är bara så skönt att det är ljust och att man slipper frysa. Jag försöker att vara i nuet och inte börja fasa inför det oundvikliga – sommarens slut. Men ibland slår den tanken till ändå. När jag är ute med Harry och ser mig omkring och det är så vackert att det nästan gör ont. Då får jag ett stygn i hjärtat för att det måste ta slut och ersättas av mörker och kyla. Men jag försöker att stanna i nuet, för det är ju himla dumt att börja lida sig igenom vintern innan den ens är här.Det har varit lite tyst här på bloggen. Det är för att jag inte haft så mycket att skriva om. Det händer om möjligt ännu mindre i mitt liv just nu. Jag försöker aktivera mig precis så mycket som nacken klarar utan att bli utmattad. Den har fortfarande inte återhämtat sig helt sen jag och min syster var iväg till herrgården. Jag jobbar med mina tankar och försöker hålla dem positiva. Fokusera på att det faktiskt går framåt, bara i ett väldigt långsamt tempo. Kanske nästa sommar blir min sommar. Då jag kan gå ut och uppleva världen igen.Något som är roligt är att jag har börjat skriva lite igen, korta stunder. Känns väldigt kul. Hoppas det blir en färdig bok till slut, men det beror på hur jag får må förstås. Lovar att ni blir de första som får veta. Ni har peppat mig så mycket i mitt skrivande <3