Att få reda på att man har cancer är som att få ett alldeles eget spökhus. Ett hemsökt slott med gnisslande järndörrar, porträtt med vandrande ögon och gamla fängelsehålor i källaren. Oftast är det ett ganska stort slott, med många rum. Rum som var och ett inhyser någonting skrämmande, som är otäckt på sitt alldeles …
Att få cancer är som att få ett alldeles eget spökslott Läs mer »
I morse åkte vi till Karolinska igen. Jag skulle träffa min onkolog. Efter var tredje behandling gör man det, för att prata lite om hur man mått och så där. Eftersom jag hade fått tid redan klockan nio så blev det lite utanför våra rutiner. Istället för att Peter lämnade Vide precis när skolan börjar …
Det här känns lite ovant, men samtidigt så välbekant. Det är fem månader sen jag bestämde mig för att ta en paus från bloggen. Jag behövde andrum. Jag var trött, utmattad, och kände ett behov av att isolera mig själv. Så det gjorde jag. Hela vintern låg jag som i ide och sov, det var först …
Jag brukar inte avge nyårslöften, men jag har i all fall reflekterat lite över mitt liv och förändringar jag vill göra under 2018. Det första tog jag tag i direkt när vi kom hem från Spanien: att sluta äta godis. Det här gör jag med jämna mellanrum (sen börjar jag igen av någon anledning). Jag …
Sen vi kom hem från Spanien har jag inte riktigt haft ro att blogga. Ärligt talat blev jag lite deppig när vi kommit hem, eller efter två dagar typ. Kontrasten mellan ljuset, värmen, sol – riktig sol som faktiskt värmer – och en massa nya intryck varje dag, och vardagen här var skarp. Lite svår …
