Trots att jag inte opererats än så är det lite som om jag redan fått mitt liv tillbaka. Min framtid i alla fall. Förut såg jag ingenting när jag blickade framåt, det var som att jag satt i ett rum utan fönster. Så fort jag försökte se bortom så stirrade jag bara in i en …
Jag har skrivit om det förut, det här med att vara ett offer. Att i svåra situationer anta en offerroll. Vad betyder det egentligen? För mig betyder det att man låter sina svårigheter besegra och definiera en. Man avsäger sig kontroll över situationen. Man avsäger sig styrkan att bekämpa den. Precis som en hund som …
Människan är extremt anpassningsbar. Man kan vänja sig vid mycket. Situationer som man en gång inte ens kunde föreställa sig kan bli vardag. Och saker man inte trodde sig kunna leva utan kan bli till ett avlägset minne. Med tidens gång dämpas saknaden och ger plats för acceptans. Och genom förlusten av det som en …
Samtidigt som det känns som om jag snart är i mål, efter att ha sprungit i flera år, så känns det också som om jag står i startgroparna. I startgroparna till livet. Under det här oändligt långa loppet har jag mest existerat, men snart kan jag faktiskt börja leva igen. Jag är på upploppet nu, …
Jag ville skriva något inspirerade idag, men jag är så trött att alla tankar bryts på mitten. Hjärndimman är alltför tjock för att jag ska kunna få ur mig något klokt. Men jag kan berätta att jag ringde till neurokirurgkliniken idag för att fråga om mitt brev kommit fram. Sjuksköterskan jag fick prata med kunde …
