Jag mådde dåligt redan när jag vaknade imorse, det brukar inte vara ett bra tecken. Men jag kämpade på och satte jag på mig en klänning och lite smink. Vide var otålig och frågade hundraelva gånger när vi skulle åka. Till slut stod han ute på trappen och väntade.
Jag hade en blomma i håret och det ville han också ha så klart.
Så kom vi äntligen iväg. Först tog vi lite lotter och Vide vann faktiskt.
En söt liten hund.
Sen fikade vi lite
Och sen var det dags för fiskdamm.
Sen klarade jag inte mer. Nacken värkte och jag kände mig febrig.
Vide ville gärna vara kvar så de skjutsade hem mig och åkte sen tillbaka. Jag tog smärtstillande och la mig i sängen i vardagsrummet. Här kommer jag ligga resten av dagen, men jag är glad att jag kom iväg i alla fall. Det var fint att få fira lite med Vide och Peter.
GLAD MIDSOMMAR på er! Hoppas ni alla har en fin och mysig dag.
Hei?Jeg er veldig glad for at du skriver blogg om dagenene etter operasjon . Noen smertefri dager og noen dager ikke så bra. Det minner meg om at dette tar tid. Noen har sagt tre år til meg . Det er lenge synes jeg . Jeg synes du er vekdig tapper ?og sterk Lisa? Klem fra Eva?
Hej Eva!
Ja, visst är det så. Bra dagar och dåliga dagar. Upp till ett års recovery har jag hört när det gäller craniocervical fusion. Men det är säkert väldigt individuellt. Tack! ☺️
Många kramar till dig ❤️