Hörni, jag ber om ursäkt för tråkig blogg, men mitt liv är inte så spännande just nu. Idag har jag inte gjort något annat än att vila. Efter frukosten blev jag så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna. Jag bara låg och tittade på tv, orkade inte ens läsa. Vid två somnade jag och sov djupt till klockan fyra. Antar att jag behövde det.
Är det något ni önskar jag skulle skriva om? Kom gärna med förslag om det är något ni tänkt på eller undrar över. Om mig, eller livet.
Jag kämpar lite just nu. Det går lite tungt. Emellanåt blir det påfrestande med konstant smärta av detta slag. Men det kommer bli bra. Jag vet ju det. Jag är bara lite sliten av den långa resan. Dagar som dessa påminner mig själv: ha tillit. Ha tålamod. Var tacksam.
Ja det är förståeligt, att det inte händer särskilt mycket. . . Och att det är lång återhämtning för dig. Jag lever också ett liv, där det bara är sängen och små, små promenader som gäller. Dag ut och dag in. Har petat ner några frön och ser det växa . . . .
Det är väldigt ansträngande att leva med värk . . . .
Hoppas det kommer några bättre dagar snart igen. . . .
Kramar ? ? ? ? ? ?
Ja, då vet du hur det är. Och hur frustrerad man kan bli. Hoppas detsamma för dig! Vi får hitta guldkornen, de små sakerna som skänker glädje. Som frön som växer 🙂
Många kramar
Din blogg är absolut inte tråkig. Jag tycker det är fantastiskt att du orkat blogga som du gör. Jag har också mycket tråkig erfarenhet av grym nackvärk och huvudvärk så jag finner många igenkänningar. Det är klart att du känner frustration över att det inte går fort nog med läkningen och att smärtan ska försvinna, men hoppas du snabbt blir bättre!
/Maria
Tack snälla! <3
Vad tråkigt att du känner igen dig i det. Har du hittat någonting som kan lindra när det är som värst?
Ja, jag måste bara vara tålmodig. Det svåra är ju att lita på att det faktiskt kommer bli bättre. Det är liksom svårt att tro på efter alla dessa år.
Kram!
Det vore spännande att höra hur det är med sin vän som opererades innan dig. Hur går hennes läkning och väg tillbaka? Känner du fler som opererats? Hur ser deras liv ut idag?