Jag vet inte vad det är med min nacke just nu. Eller alltså, det vet jag ju, men det är värre än vanligt. Jag måste sätta på mig kragen i samma sekund som jag reser mig upp, i vanliga fall kan jag vara utan i några minuter. Jag sover flera timmar om dagen och huvudvärken vill inte släppa. Känns som dålig tajming. I helgen behöver vi packa och fixa inför resan. Och själva resan … förstår inte riktigt hur det ska gå.
Men det får gå, på något sätt. 
Då är det i alla fall skönt att ha en glad fyraåring. Innan Vide opererades var det som en ständig trotsålder här hemma. För att han var så trött helt enkelt. Det är så skönt att allting inte är en kamp nu. Att han kan leka själv på sitt rum och inte protesterar mot allt hela tiden. Vide ligger förresten lite före oss och har redan packat klart.
Kakor
Den här webbplatsen använder kakor för att förbättra din användarupplevelse. De kakor som nedan kategoriserats som necessary sparas av din webbläsare eftersom de är nödvändiga för webbplatsens grundläggande funktioner. Webbplatsen använder också tredjepartskakor för att analysera och förstå hur sidan används. Dessa kakor kommer bara att sparas i din webbläsare om du godkänner det. Du kan också välja att stänga av dess kakor.
Drivs med 
