Igår var vi på min systersons ettårskalas. Min mamma hade tagit med en solstol till mig. Det gick rätt bra trots att jag hade feber, men det tog på krafterna. Jag längtar till den dagen då jag inte är den där personen som alltid ligger ner och umgås, och släpar med sig kudde överallt.
Idag är jag så trött. Finns en massa saker som jag skulle vilja fixa här hemma. Tvätten hopar sig och badrummet har inte städats på evigheter. Men orken finns inte. Plockade lite i Vides rum och blev vimmelkantig av trötthet, så jag har mest vilat. Men Peter och Vide gick en promenad och fick lite frisk luft.
Imorgon ska jag ringa neurokirurgkliniken igen. Jag undrar vad som hänt med det jag skickade, rapporterna och artiklarna. Jag undrar hur länge jag kommer behöva vänta på att få komma dit.
Kakor
Den här webbplatsen använder kakor för att förbättra din användarupplevelse. De kakor som nedan kategoriserats som necessary sparas av din webbläsare eftersom de är nödvändiga för webbplatsens grundläggande funktioner. Webbplatsen använder också tredjepartskakor för att analysera och förstå hur sidan används. Dessa kakor kommer bara att sparas i din webbläsare om du godkänner det. Du kan också välja att stänga av dess kakor.
Drivs med 
