När jag drömmer om framtiden, om mitt liv efter operation, så handlar det egentligen inte om extravaganta saker. Ofta fantiserar jag om platser jag vill uppleva, och att just resa känns så lockande är kanske inte så konstigt. Jag är ju mer eller mindre bunden till en plats nu. Så klart att jag drömmer om …
Om någon skulle erbjuda mig att vifta med ett trollspö och göra så att allt det här med min nacke aldrig hänt – så vet jag faktiskt inte om jag skulle tacka ja. Inte för att jag på något sätt vill leva så som jag gör, med ständig smärta och mer eller mindre fast i …
Den här dagen började bra, men på eftermiddagen fick jag en jobbig huvudvärk. Skulle hämta Vide på förskolan och han ville absolut inte gå hem. Jag stod där med bultande huvud och hjärtklappning och ömsom lirkade, ömsom hotade. Nu går jag Vide, hej då/ Vi kan titta på Dinotrux när vi kommer hem. För att …
Nu när allting faktiskt rört sig framåt borde jag vara glad. Jag hatar ju när det står stilla. Och visst är jag lättad, men samtidigt går jag runt med en olustkänsla. Det är två saker som skrämmer mig. Och ju närmare de kommer desto mer påtagligt blir det. Det ena är förstås operationen. Det andra …
Vi har ju fått rapporten från min läkare i New York. Vi har också fått en second opinion från en annan kirurg i New York. Den läkaren ansåg att baserat på MR- bilderna, samt mina symptom och resultatet från undersökningen jag gjorde i New York – så var det högst troligt att jag skulle bli …
