Kan ni förstå att det är exakt en månad sen operationen idag? Tiden har gått så fort. Samtidigt känns det ju som om det var länge sen jag låg på ICU till exempel. Kan inte riktigt greppa det där … tiden har varit märklig i allt det här. Hur som helst tänkte jag berätta om …
Idag regnar det här. Vide och Peter bygger lego och jag vilar. Jag känner mig så genuint lycklig att jag börjar gråta lite när som helst. Jag är så rörd över att vi är framme. Att vi tog oss hit. Så tacksam för att få vara här. För att få må så här. Framtiden känns …
När vi fortfarande var på sjukhuset förvarnade Dr. Gilete mig om att jag skulle känna det som om jag nådde en platå när vi kom till lägenheten. Att återhämtningen skulle sakta ner. Jag tror jag är där nu. Jag ska vara ärlig, det är mentalt påfrestande. Att ligga här och må så här. Jag försöker …
Jag känner mig märkligt lugn. Är lite förvånad själv över hur lugn jag faktiskt känner mig nu. Över tilliten till min egen styrka. Vetskapen om att vad som än kommer kan jag klara av det. Det var nog bra att jag fick de här dagarna mellan testerna och operationen. Jag behövde stillheten för att förbereda …
Inatt kunde jag sova! För första gången sen vi kom hit. Lyckades pallra upp mig själv med ett tiotal kuddar och sov riktigt bra. Det var nog precis vad jag behövde för jag mår mycket bättre än igår. Smärtan har lugnat ner sig och mentalt är jag inte det vrak jag var igår kväll. Då …
