När man blivit misstrodd så mycket som jag har de senaste åren. När man tvingats samla bevis som om man förberedde sig för rättegång. När man blivit bemött som en hypokondriker för att man envist sökt svar på vad som är fel. När detta är ens kontakt med vården – då blir man känslig för …
Den här helgen har varit ganska fridfull. Vi har inte längre överväldigande mycket att fixa med, även om det förstås är en hel del kvar. Tuva har varit i stallet och Peter och Vide har varit ute och byggt snögubbar. Och jag har legat i sängen i vardagsrummet. De senaste dagarna har någonting hänt inom …
Ibland tänker jag på alla de år då jag tog min kropp för given. Jag tänker på hur mitt huvud hölls på plats, helt av sig självt. Jag tänker på att jag var ute och sprang. Att jag dansade. Gick långa promenader, och satt på en stol flera timmar i sträck. Som säkert de flesta …
Inuti är jag i grunden densamma, men min kropp har förändrat mitt beteende. Nuförtiden är jag en som rör sig långsamt och aldrig längre dansar. Som är glömsk och trögtänkt. Som ideligen tappar saker. Som drar sig undan för att ljud och ljus gör ont. En som vaknar trött och lägger sig utmattad. Fastän jag …
Det har kommit många nya läsare hit den senaste tiden. Så roligt! Välkomna. Jag har inte bloggat så himla länge, men några inlägg har det hunnit bli. Klicka här så kommer ni till de mest lästa och uppskattade inläggen
